Star Wars: Episode I (The Phantom Menace)
En sak som är rätt skönt med att ha semester är att man kanske hinner titta på en och annan film, om andan faller på. Denna sommar har jag tittat på bl.a. fyra Star Wars-filmer: episod IV, episod V och episod VI, samt ikväll episod I.
(Spoilervarning: Jag avslöjar en hel del av handlingen i filmen nedan.)
Jag måste säga att jag tycker faktiskt denna film har oförtjänt dåligt rykte. Visst att Jar-Jar Binks kan vara rätt fånig ibland, men över lag så tycker jag nog att den gör Star Wars-serien rättvisa. Det är klart att den inte är lika revolutionerande som t.ex. A New Hope (som blev en succé när den lanserades). Men ärligt talat, hur enkelt är det egentligen att försöka lansera en uppföljare till en så extremt framgångsrik trilogi som Star Wars: ANH, TESB och ROTJ egentligen är? Ärligt talat?
Jag tycker ändå George Lucas och grabbarna gjort ett rätt bra jobb. Storyn är bra: Trade Federation-skurkarna som inrättar en blockad mot Naboo-planeten, drottning Amidala som försöker hjälpa sitt folk och föra ärendet till senaten. Det till synes slumpartade mötet med unge Anakin Skywalker. Det rafflande podracet mot Sebulba. Anakins tårdrypande farväl av sin mamma, när han är på väg mot en okänd framtid för att möta sitt öde. Vänskapen mellan Anakin och Padmé, som senare visar sig vara drottningen "in disguise". Uslingen Palpatines dubbelspel, då han både dirigerar Trade Federation-killarna (och Darth Maul, som sedan lyckligtvis dödas av Obi-Wan), och samtidigt låtsas vara vän med Amidala & Co, allt enbart för att stärka sin egen position och bli Supreme Chancellor i republiken...
För att inte tala om crescendot, il grande finale, då Obi-Wan, Anakin, Qui-Gon, drottningen och hennes följe ger sig av till Naboo igen, för att rädda situationen. Striden mellan Gungan-djuren och droiderna, drottningens gäng som försöker attackera "the viceroy", och så Anakin som fick stränga order att "stanna där du är", i en rymdfarkost och sedan bara "råkade" åka iväg med den och spränga hela droid-skeppet som gjorde att alla droider slutade fungera... :)
Just den sista biten är väl kanske lite väl osannolik för att verkligen vara trovärdig. Jag menar, come on? En 9-årig pojke som aldrig har kört ett rymdskepp förut, lyckas navigera det (visserligen på autopilot en lång stund i början men ändå) och "råkar" skjuta iväg ett par "missiler" eller vad det nu var, som spränger "the main reactor" i hela skeppet, och sedan dessutom lyckas ta sig iväg därifrån levande. Hur troligt är det egentligen på en skala?
(Men just det faktum att Anakin är ett barn gillar jag i övrigt väldigt mycket. Han är väldigt gullig och oskyldig på något vis. Han är faktiskt jämngammal med mina egna barn för tillfället.)
Och sedan just den här biten med hur droid-kontrollskeppet sprängdes: varför har dessa fientliga stora rymdskepp alltid en "main reactor" som man helt enkelt kan spränga för att sätta igång en kedjereaktion som sedan spränger hela skeppet? Den biten känns ärligt talat lite fantasilös. Det är ju exakt samma sätt som Anakins son Luke sedan använder för att spränga den första Death Star. Och om jag inte missminner mig är det ju även på samma sätt som rebellerna även spränger den andra Death Star som imperiet bygger upp... Kunde de inte ha hittat på något annat sätt som droidskeppet sprängdes på, tack. :)
Hursomhaver: jag tycker att dessa prequel-filmer faktiskt har ett oförtjänt dåligt rykte. Denna film är absolut sevärd, inte minst på en mulen "sommar"-dag som denna (som egentligen känts mer som höst, suck :)
Mitt slutbetyg på filmen är 75 av 100.